Idag hade jag bokad tid hos sjukvårdrådgivningen för att jag har varit borta från jobbet tre gånger.
En liten fråga: är det inte meningen att det ska kännas bra när man går därifrån?
Det känns inte så bra. Faktiskt känns det riktigt dåligt just nu. Jag är inte längre den glada, starka, självständiga kvinnan som lämnade min lägenhet i morse. Jag känner mig arg, ledsen, nonchalerad, ensam och trött.
Det tar fem minuter och de rätta frågorna för att få mig bryta ihop, uppenbarligen. Och så lite peptalk om motion och ut i riktiga världen igen. Tjoho, liksom.
Nu kommer det ta mig hela dagen för att bygga upp alla mina lögner igen. Det kanske inte låter särskilt friskt, men ärligt talat, jag var så in i helvetes mycket gladare när jag levde i självbedrägeri.
Bästa frågan dock: ”Är du lite deppig?”
Svar: ”Nej” Inte om jag får ljuga.
Ignorance is bliss. De som använder det uttrycket som någon sorts reklam-slogan vet inte vad de pratar om.
