om ditten och datten

I skrivande stund håller jag en syltburk i vänster hand. Jordgubb. Varför? I ett överentusiastiskt ögonblick glömde jag bort att metall, när det värms upp, blir hett. I min ofömåga att ha i åtanke denna enkla regel har jag därför lyckats med konststycket att bränna tre av mina fingertoppar på ett kastrullock.

När man bränner sig gör det ont. Mycket. Och länge. Och eftersom jag inte har färdiga isbitar i min frys nödgas jag att använda vad jag har istället för is, för att kyla ner fingrarna. Det jag hittade i kylen var en burk med sylt. Jordgubb. Det står utan tillsatt socker på etiketten. Vid närmare inspektion ser jag att den innehåller sötningsmedel (sukralos).

Just nu går Robin Hood på trean. Den som jag kallar för riktiga Robin Hood, med Uma Thurman som Marion. Den är inte lika ångestladdad som ‘Prince of Thieves’, fast den blir lite larvig i slutet. Jag tänker på kommentaren från ‘Men in tights’: ”unlike other Robin Hoods I can speek with an english accent.” och försöker bestämma mig för om skådespelaren i denna film pratar brittiska eller inte.

Igår såg jag Jade Warrior. Det är en finsk-kinesisk wuxia-film. Jag skulle vilja att mina vänner såg den, men sedan slog det mig att en stor del av upplevelsen skulle gå bort för dem eftersom de inte skulle förstå när de talar finska och när de talar kinesiska. En annan tanke är att finnar är rätt häftiga ändå. Skulle man komma undan med att göra kung fu-filmer i Sverige?

Eller strunt i det, kommer man undan med att göra action-filmer i Sverige? Jag har inte sett ‘Arn -tempelriddaren’ men jag läste boken och tycker inte om den sortens gudom-karaktärer som klarar allt och kommer undan med allt utan så mycket som en sårad stolthet, vilket är det intryck jag fick av Arn.

Annan svensk action har jag inte hört talas om, tror jag. Beck, kanske, eller Wallander, möjligtvis, men hör inte de mer inom kriminaldrama-genren? Jag har inte sett en enda av dem. Jag är ju inte speciellt förtjust i varken deckarhistorier eller thrillers.

Så börjar jag fundera på när Robin Hood i denna film ska börja visa svagheter. För det är i mänskligheten en god karaktär sitter. I att inte alltid förstå. I att inte alltid ha det man behöver. I att, när man glömmer grytlappen, bränna sig på fingrarna.